Bitter or better?

När vi är 17 känns det kanske som om vi har obegränsat med liv framför oss. Vi kan slösa lite liv utan att det gör speciellt mycket. Harva runt, göra "de-tours" och klaga på att det är tråkigt att leva. Vi firar kanske inte de små segrarna så mycket och vi tycker kanske att det är en självklarhet att livet ska pågå i all evighet.

När vi är 47 har vi (förhoppningsvis) andra sorters problem. Vi har (förhoppningsvis igen) gått på några törnar och lärt oss något av dem. Vi har förstått att vi har ett enda liv (vad jag vet) och att vi kanske gör bäst i att fira det så mycket vi kan - idag. Små som stora segrar och frånvaron av små och stora katastrofer. För säkerhetens skull, om det nu inte skulle komma fler liv efter detta. Faktum är att varje dag som vi inte blir överkörda av en lastbil är en dag värd att fira.

Idag fyller nordvästa Skånes äldsta dam Greta Andersson (bilden) 107 år. Greta har varit hos frisören inför fotograferingen och intervjun och menar att det bästa - hittills - i livet var när hon och hennes syster åkte på höstsemester till Paris.

Jag funderar på vad jag skulle utnämna till det Bästa om jag fick gåvan att bli 107. Kanske är det som pågår i livet just nu, kanske är det något som redan inträffat eller något som jag inte vet kommer att inträffa. Trist om jag skulle missa det medan det pågick för att jag var upptagen med att planera något annat.

Marianne Williamson frågade på en föreläsning i Amsterdam i somras - "do you want to be bitter or better" när du blir äldre? En ålderdom med mycket outlevt liv kan göra oss bittra. Vetskapen om att en atombomb kan explodera om 10 dagar kan få oss att ta tag i det som behöver göras med en seriositet och en dedikering som visar på förbättring snarare än förbittring. Bitter or better? Vi väljer. Varje dag, hela livet ut.