Glastak, vingar och lottovinster

Har ni märkt att det är som om någon har lagt ett glastak över hela Sverige? Det syns inte, men det är banne mig där. Det gör att vi inte sträcker på oss riktigt så mycket som vi innerst inne vet att vi är kapabla till. Vi sänker axlarna, hukar oss och håller andan trots att vi tycker att vi lever "fullt ut".

Vi är menade att sträcka ut armarna, göra dem till vingar och flyga dit vi var menade att flyga. Vi var inte gjorda för att hållas ner på mattan. Vi var inte menade att leva till 50% eller att hålla tillbaka andra genom att titta på dem och tänka "vem är han att flyga sådär högt".

Vårt ansvar är att flyga högt så att andra människor ser att det är möjligt, och att heja på dem som flyger högre än vi. Utan dem är det svårt att se vad som finns där bakom molnen.

Vad är det då vi behöver lära oss för att inte bara flyga utan också möjliggöra för andra att flyga? Lottovinster kan lära oss något. Vad händer om du vinner 7 miljoner och fortfarande har ett fattigdomstänkande? Jo, pengarna tar slut (trots att du inte njuter av dem av rädsla för att de kan försvinna) och du har inte lärt oss ett dyft - om du inte förändrar din inställning till pengar.

Likadant med våra relationer, hus, jobb, kroppar och problem av alla slag. Det är inte problemet som är problemet, utan vårt sätt att se på problemet. Vad slutsats kan vi dra? Frihet, kontroll och chansen att göra något åt våra problem (vårt tänkande om problemen) - idag. Vi behöver inte vänta på en lottovinst, vi behöver bara agera som om vi redan har lärt oss läxan som finns i lottovinsten - det är där vår kraft ligger.