Det finns många fördelar med att bli gammal eller äldre. Om vi har vågat göra många misstag - och lära oss något av dem - har vi samlat en bank av visdom som vi bär med oss var vi än går.
Min pojkväns fina farfar Erik fyller hundra år om några månader och jag ligger i lä vad gäller fysisk ålder. Vad han också brädar mig i är acceptans av vad som är. Jag oroar mig fortfarande, ältar saker och gör mindre smarta val, medan han verkar ha förstått, inte bara intellektuellt utan också känslomässigt, att det enda vi har är nuet.
Förra veckan hade Carl och jag en intensiv vecka i Stockholm. Jag vet inte hur det är för er, men för mig är det lättare att "spåra ur" när det går fort. För att motverka det tog vi regelbundet "5-minutare" av meditation - var vi än befann oss. I bilen fungerade utmärkt, liksom på restaurang Hermans på Södermalm.
Hemligheten med att inte framstå som konstigast i hela Sverige är att agera som om det är det mest naturliga (vilket det också är) att sitta helt stilla, helt tyst och med slutna ögon, trots att världen utanför rör sig fort, låter högt och har ögonen på vad "alla andra" gör. Med 5 minuters stillhet i bagaget är risken mindre att spåra ur och chansen att göra kloka val och vara lika accepterande som farfar Erik betydligt större.
No comments:
Post a Comment