Januari månads tema på Wag Your Soul var "nystart", ett ord som får mig både taggad och trött. Taggad för att det alltid är stort att lämna något gammalt bakom sig för att kliva in i något större. Trött för att ordet så lätt förknippas med nyårslöften, kämpande, krav och en känsla av att allt som är gammalt och icke perfekt är fel.
Jag tycker att gammalt, sargat och rynkigt är spännande och attraktivt. Yta, snabbhet, prestationer och det största och mest lyckade ger oväntat snabbt en dålig smak i munnen. Kanske för att det ofta är ego snarare än sanning som talar. Kanske för att vetskapen om att vi människor har både svart och vitt inom oss är så djupt förankrade i våra celler. Eller kanske för att det är lättare att identifiera sig och lära sig något av någon som varit nere i gyttjan och vänt igen, som vågat gå före och visa vägen igenom snarare än runt.
Wilfrid Stinissen är katolsk präst och författare och lever i karmelitbrödernas kommunitet i Norraby i nordvästra Skåne. Han är född 1927 och har levt stora delar av sitt liv avskild från det moderna samhället och dess tempo. Men han har också producerat över 30 böcker och satt djupa spår i många människors hjärtan. Att han är en djupt troende katolik och att jag själv inte är kristen rör mig inte i ryggen. Jag har inga problem med att översätta hans gudstermer till mina egna och ta med mig budskapet snarare än detaljerna.
Wilfrid menar att det inte lönar sig att med våld bryta upp en blomknopp. Den måste få växa i sin egen takt precis som alla levande organismer måste få växa i sin egen takt. Vissa behöver 40 år av grundning innan man är redo att leva ut sina talanger, medan andra är färdiga vid födseln. Inte bättre, inte sämre, bara olika. Jag har ingen aning om vad livet ger eller struntar att ge i morgon. Det jag vet att inget blir bättre av att jag försöker forcera det som inte är mitt att hantera.
Jag lämnar er med en text av Wilfrid, kallad "En ny början":
"Det finns privilegierade moment i livet då vi på ett alldeles särskilt sätt inbjuds att börja på nytt. Nyåret är ett sådant moment. Även i vår tid har de flesta människor bevarat något av känslan för det hemlighetsfulla som sker när ett gammalt år avslutas och ett nytt börjar. Många vill uppleva detta ögonblick då det gamla går över i det nya, då döden går över i uppståndelsen. Det är en spännande och tilldragande stund.
Att fira nyår på rätt sätt är en konst, det innebär något mer än att bara önska varandra Gott Nytt År. Vi får ta det nya på allvar. Vi får lita på att vi ges nya möjligheter, blir visade på nya vägar och får en ny längtan i oss. Det är något stort och vackert att ingenting i livet behöver vara stereotypt eller en upprepning av gamla mönster och klichéer. Ditt liv kan bli förnyat, och oupphörligen förnyas om och om igen.
Du förblir visserligen kvar i samma livsomständigheter, till det yttre: i samma land, med samma man eller hustru. Men det är inte de yttre omständigheterna som är avgörande, utan din inställning, ditt sätt att reagera på dem. Där finns möjligheten till förvandling. Att vi får börja ett nytt år är en uppmaning till förnyelse. Det är inte menat att vi under det nya året ska leva som under det gamla. Det är menat att vi ska möta oss själva på ett nytt sätt, och likaså de människor som sänds i vår väg. Du är på väg emot ett allt rikare liv."
2 comments:
Vilka kloka ord min vän. Som alltid! Men idag träffade dom exakt i vad jag är nu. Ja nystart är skönt men kan icke forceras. Kvick fix och vägen runt ger inte samma äkthet,mognad och skönhet till en människa. Inget är fel alla har vi våra val och anledning att göra dom. Men ibland är lösningen att vara kvar, andas, känna och transformeras. Love to you!
Love to you too!
Sofia x
Post a Comment