Katastrofer, kärlek och att ta ton

Katastrofer kan inträffa vilken dag som helst. De människor vi har i våra liv kommer inte att finnas där för evigt och det antal gånger vi har kvar att prata med eller krama en viss person är räknade.

Många tycker att det är läskigt att säga "jag älskar dig", att det är pinsamt och tänk - det kan ju vara så att den andre inte känner likadant. En del tycker att man vattnar ur vackra ord om man säger dem för ofta och har valt att inte säga dem alls.

Men är inte känslan viktigare än orden, tycker inte de flesta om att höra att de är älskade och är det då inte ganska klokt att säga orden till de där människorna som inte kommer att finnas för evigt? Kärlek kan knappast bli urvattnad om vi inte börjar tro att vi "kan" en annan människa och slutar att anstränga oss, blotta oss och se mer i vår partner än vad han eller hon kan se i sig själv. Om kärleken tar slut är det för att vi väljer att den ska ta slut.

Om vi upptäcker att vi har varit idioter tidigare i vårt liv vad gäller kärlek och relationer är det fina i kråksången att vi - tills vi ligger i graven - får obegränsat med chanser att bli lite mindre idioter. Det spelar ingen roll vad vi gjorde eller sa igår, det enda som räknas är om vi lärde oss något av det. Blev jag en bättre människa? Mindre kritisk och dömande? Mer ödmjuk? Då är jag per definition framgångsrik.

Ingen har råd att fega i kärlek. So what om någon inte älskar oss tillbaka, det är trots allt större att älska än att bli älskad. Och vi slipper ligga där i graven och ångra att vi väntade för evigt på "rätt" tillfälle eller "rätt" människa. Rätt människa är den människa vi har mitt framför näsan och rätt tillfälle är idag.

Det finns en sångtext som går "sad is the person who dies without having sung his song". Det krävs mod att sjunga sin sång. Ju högre vi sjunger desto fler människor kommer att kritisera oss - men också älska oss - vilket kan vara minst lika skrämmande. Men det är också så att om vi håller inne med vår sång så är vi egoistiska. Massor med människor väntar i denna stund, utan att veta om det, på just din ton och dina ord. Att du spelar liten hjälper ingen. Så när vi ligger där på dödsbädden, låt oss alla göra det med ett leende på läpparna med vetskapen att vi vågade, älskade och sjöng.

Dagens Ord

Innehåll är viktigare än form.

Det som göms i snö kommer upp i tö

Bara för att vi ser bra ut på utsidan betyder det inte att vi inte gråter på insidan. Bara för att vi är verbala betyder det inte att vi uttrycker vår sanning. Bara för att vi kan göra något betyder det inte att det är rätt att göra det. Bara för att det finns gränser på kartan betyder det inte det är så jorden skapades. Bara för att någon annan vinner, betyder det inte att vi automatiskt förlorar. Bara för att det snöar i dag betyder det inte att solen inte kommer att skina imorgon.

Vi kanske var lite mesiga i förmiddags, men det betyder inte att vi inte i eftermiddag kan ta på den största kostymen vi kan hitta, kliva upp fem pinnhål, kräma på för kung och fosterland, kliva ut i snön och leta upp någon som behöver vår närvaro, våra lyssnande öron och vårt hjärta. Ge vårt allt och lita på att om vi tar ett steg emot vårt högsta jag, så kommer vårt högsta jag ta två steg emot oss.

Vi slipper inte undan att ta ansvar, att kliva i hela vår potential eller att göra rätt. Universum ser oss. Och oavsett hur vi ser på universum så är det fortfarande så att det som göms i snö kommer upp i tö. Varför då inte smälta snön redan i dag och ta tag i det som väntar? Bara du vet vad och bara du får njuta av tillfredsställelsen det innebär att vara sann emot sig själv. Enjoy!

Ankor, ringar på vattnet och att synas

Ankor är coola. Eller ankor förresten, i det här fallet handlade det om fiskmåsar. Men för enkelhetens skull använder vi (på den här bloggen) "anka" som samlingsnamn för djur som har näbb och vingar.

Igår stod jag nere vid hamnen i Helsingborg och iakttog ett gäng ankor som hade någon slags söndagspartaj. En av ankorna fick spatt. Jag kunde inte utröna om han (jag gissar på att det var en han) var tok-glad, påverkad eller bara lite galen, men föreställ dig en människa på ett ganska öde torg som plötsligt börjar akut-dansa. Det sticker ut.

Det intressanta är egentligen inte Mr Anka utan vad hans beteende resulterade i. Det var vindstilla = en näst intill spegelblank vattenyta. Resultat? Ringar på vattnet. Inte en, utan minst ett tiotal meter omkring honom. De andra ankorna guppade upp och ner. Tok-dans eller inte, vi påverkar varandra med varje litet steg vi tar. Även om det blåser, vågorna är höga och vi får en känsla av att vår handling "blåser bort" så syns den, trots att ingen ser oss. Vi lämnar ringar på vattnet var vi än går och hur vi än går.

Dagens Ord

Syftet med kärlek är att locka fram det bästa ur varandra. Punkt.

Dagens Ord

Vi är inte misslyckade förrän vi börjar skylla på andra.

Dagens Ord

Förr. Eller senare. Vi väljer.

Dagens Ord

Det finns alltid någon som har det värre. Ledord: ödmjukhet & tacksamhet.

Dagens Ord

För att bli vårt bästa jag måste vi göra oss av med allt som inte är vårt bästa jag.

Dagens Ord

Istället för att vänta på snälla änglar: bli en.

Blå läppar, dalagranar och åka tåg

Nu sitter Carl och jag åter i vår lilla blå Kia och har precis lämnat Umeå bakom oss. Solen orkar upp en bit ovanför horisonten och härnäst står Skellefteå på tur. Det är både magnifikt vackert och sinnessjukt kallt. Jag har blå läppar, axlar uppe vid öronen och längtar i smyg lite efter mitt varma Skåne. Trots att jag inte skulle vilja vara någon annanstans än just här.

Vi kör på en väg som inte har svängt på flera mil (ok, jag överdriver lite grann), vi har mött ungefär tre bilar på samma sträcka och jag har fått lära mig att världens äldsta träd finns i Sverige. Det är en 9550 år gammal dalagran som växer i Fulufjället i nordvästra Dalarna. Respekt till trädet. Gammal och vis är det finaste som finns i mina ögon. Och med 9550 år på nacken har man nog sett en del.

Imorgon kväll tar vi nattåget hem från Luleå (tiden flyger när man har roligt) och jag får mitt lystmäte vad gäller resande med tåg. Att åka tåg slår det mesta i resväg och med tanke på att det tar sin lilla tid att åka 142 mil så är jag glad i förskott. Tackar alla som kommit och lyssnat på oss, alla som vi har mött och alla som på olika sätt har gjort den här resan till ett väldigt speciellt minne. Och tack i förväg till alla er som vi kommer att möta i Piteå ikväll.

Dagens Ord

Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges.